The homie Lil Panini sent this one over (he raps first), made in homage to his blood brother’s newborn baby.
Lush beat with a side order of hella #based raps.
God bless the child, may he grow to a great man and a leader…
Passa även på att kolla in crewets mixtape… Eigen Makelij Volume 3. Det är bra skit. Belgien är inte på Sveriges nivå, men det är varierat och välgjort tape. Du vet att jag aldrig skulle ljuga för dig.
“I know the lord could have taken me away, I’m blessed to be alive, thankful I’m awake… I’m just happy to be here.“
Vaknade och ville höra den här på repeat. En av 2000-talets bästa raplåtar; två perfekta verser, ett Burn One-beat som jag aldrig tröttnar på, känslan i Litos röst och sättet som han släpigt låter varje ord ta sin tid från sina lungor till tapet…
““Backstage behind them curtains, thinking just the other day I had my nine squirting… Popping pills ’cause my mind hurting, deep down want to be a divine person… Live how my granny want me to, get out the streets…“
På en sådan nivå att att man blir lite besviken när få andra låtar når lika högt – även fall man knappast kan klaga på katalogen. Här är två till favoriter.
Starlito – Lil Boosie Out (OFFICIAL MUSIC VIDEO)
Stepbrothers (Don Trip & Starlito) – Life (OFFICIAL MUSIC VIDEO)
Det här låter så bra att man kan få för sig att Basgränd är Lootpack och O.P. är Return Of Tha Loop Digga… med huvudet någonstans mellan Philemon Arthur And The Dung och Freestyle Fellowship.
Tapet låter väldigt kort, men om ska tro hans raps så är O.P. endast precis myndig.
Ergo, det kommer mera… men redan nu konstaterar vi att det redan maximalt utswaggade svenska rapåret 2011 just blev lite bättre.
OBS! BONUS BLOOPERS!
OBS!! Tack vare @JuiceManeHugos starka stockholmskunskaper vet jag nu att Basgränd, förutom en state of mind, även är en verklig, geografisk plats! OMG!!!
Här är något som vi på Brytburken tycks ha missat trots våran förkärlek till rapp på svenska från Göteborg. Ivo från den klassiska Göteborgsgruppen X.O + Adoo som jag nämnde tidigare i år, men han är säkert mer välkänd för sin låt Fuck Polisen med Allyawan och Lil Star..
Min Stil är enligt utube lite mer än ett år gammal, men låter lika benhårt och klassiskt som allt annat som kommer ute ifrån 424.
http://www.youtube.com/watch?v=9BuJN9aMOCU&feature=related
Satt just och surfade lite allmänt och stöter av en slump på en ny låt av Robert “The King Of Rnb” Kelly. Då mina senaste månaders R Kelly hysteri har drivit många människors vett till skogs kom detta som en skänk från ovan..
För er som minns så cirkulerade denna video med R Kelly i sommras när han precis blivit utskriven från sin halsoperation.
I början av denna veckan fick jag frågan av min bror @brytburken vilka jag ansåg var årets låtar var. Mitt svar var att året inte är slut ännu.. Men när de kommer till RnB delen ligger Shut Up just nu högst på listan. Vi får helt enkelt be till gud att Robert väsignar oss med en ny skiva snarast. Låten handlar om att hatare skall hålla käft. Robert jag håller med.. Ladda ner låten här.
Based-artisten Keyboard Kid har producerat Lil B-klassiker som Walk The World och I Hate Myself, välsignat Main Attrakionz med ett sublimt beat för 808s & Dark Grapes II, släppt några märkligt oengagerande beat-tapes och två nyskapande tapes med ja, ganska briljant lo-fi-sprakande rymdrap. Nu är hans första video här.
Keyboard Kid borde rappa mer. Hans rader är simpla men spaced out, fyllda med enkla, effektivt målande metaforer, och med fötter är stadigt planterade i sina stomping grounds of Seattle.
Han har utvecklats snabbt under det senaste året och det ska bli mycket intressant att se var han befinner sig om ännu ett år.
Killer Mike-look a like Young Twizzy letting his heart bleed all over the hottest track from Araab Muzik’s Electronic Dream, keeping true to the DIY-steeze by jacking the visuals (from a Justice-video?), too.
While other dude’s punchlines are pretty strong, and work OK here, they don’t make me want to research his oeuvre and shit. We’ll keep an eye open for Twizzy, though.
“Angels and Demons in my head and they argue at night… I guess that’s why I aint the partying type.”
“In the early Eighties, a romance better remembered than relived, the vocoder was the main machine of electro hip-hop, the black voice removed from itself, dispossessed by Reaganomics, recession and urban renewal, and escaping to outer space where there was more room to do the Webbo, where the weight was taken but the odds of being heard were no less favorable.”
(Citerat från s. 22 i Dave Tompkins How To Wreck A Nice Beach, boken om vocoderns dubbla musikaliska och militära historia, som jag just påbörjat.)
http://www.youtube.com/watch?v=0vhtc_O8II0
Jag måste ha varit mer off än vanligt på senaste, för inte nog med att jag missade att posta För Äkta, Kvarteret, Allt Jag Vill Ha (med Mohammed Ali), Södra Sidan-remixen och gästverserna på Från Förorten så har jag missat att Kinesen har en boktrilogi på gång tillsammans med Cyril Hellman AKA snubben som skrev det första reportaget om Kartellen – “första boken (Spelet är spelet) släpps i vår”.
Och först nu börjar jag pumpa Reflektion på riktigt. Jag blev lite ställd först, som många andra antar jag, av att den kostade 229 kr, levererades i en rosa kartong, och var helt uppfuckad flowmässigt av någon ny rappare som lät som Mikael Persbrandt.
Det är dock en bra skiva, det förstår vem som helst, men att man inte tog med Fallande Änglar? Sättet som Sebbe växlar mellan sång och rap här är den viktigaste svenska uppfinningen sedan Dogge jämförde snutens modus operandi med Show Med Nalle.
“Med en sten i mitt hjärta och min dotter i min famn…”
För att gottgöra för min senhet: en av förra årets allra bästa låtar, nerburkad av undertecknad.
Kartellen – Vilsna Själar (Choppad och Burkad)
“… och våra politiker skrattar och skålar / medan ungarna i orten trampar på nålar, / slavar åt Satan, fast utan galler, / här ute finns det tusentals Medans Vi Faller.”
Gubb kickade gangstaskit medan du lekte med Pokemon. Respekt är en av de bästa svenska raplåtarna någonsin (även fall resten av solodebuten bara fläckvis nådde upp till den nivån) och grejerna med Wolf Brigade och även 3 Ess ligger på en hög nivå om man tänker på när det spelades in.
Nu är Göteborgs stolthet tillbaka och gör helt rätt i att skita i vad som hänt sen sist inom rap och istället leverera traditionell, inåtblickande banditpoesi över en frysboxkall pianoloop. “När blir det min familjs tur… längst fram på bänken?“
Första bänken är från albumet Psalm 23 som kommer till vintern. Glädjande nog kommer gamle vapendragaren Kristus att langa beats, och lokala rävar som Obx, Chato, Stuken och Parham kommer att gästa.
Västkusten ställ er upp.