Utomlands tänker jag ofta på Sverige. Det blir att man jämför med stället man är på och betraktar ens hemland ur ett större perspektiv, i mer allmäna termer: Varifrån kommer vi? Vad har förändrats? Vart är vi på väg?
Här är i Brasilien verkar saker och ting faktiskt peka uppåt, med oljefynd, stundade OS och fotbolls-VM, en ekonomi nästintill opåverkad av krisen, och en socialdemokratisk regering som vill utrota svälten och rensa upp i slummen. Detta medan man i Sverige föredrar att flörta med förmoderna, feodala förhållanden; ökad underdånighet, övervakning, främlingsfientlighet, fattigdom, och så vidare rakt ner i gyttjan som man för ungefär ett sekel sedan lyckades kräla upp ur.
Jag har för mig att det ganska snart sker någon slags omröstning som avgör vem som styr Sverige under de kommande fyra åren. Ryktet säger dock att det saknas vettiga alternativ. Och det viktiga, alltså hur produktionen och reproduktionen av det vardagliga livet ska gå till, verkar inte påverkas i någon större utsträckning.
“Högern kör över arbetarklassen på utsidan,
och Lars Nylén kör över dom på insidan.
Fittorna vill att det ska svida.
Det är lätt att vara sadist om man aldrig fått lida.”
Ännu en gång är det i musiken som nyheterna förmedlas (eftersom “det som ännu inte kan sägas, möjligen kan sjungas” (eller i det här fallet, rappas)). Tillsammans med ett fåtal bloggar är det i min mening Kartellen som bäst har tecknat historien om ett förändrat Sverige. Allt från FRA till försämringar i försäkringskassan träder fram i deras musik. Men framförallt hjälper de oss med något väldigt viktigt, nämligen att förstå hur kriminalitet och utanförskap fungerar. De anlägger det helhetsperspektiv som är så viktigt men som alltid är frånvarande i massmedia och i politikernas föreställningsvärld.
Ett hårdare samhällsklimat skapas inte främst genom enskilda människors brottsliga handlingar, men genom de politiska reformer som främjar sådant asocialt beteende. Men det är individen som ställs inför rätta, aldrig systemet.
Liberala reformer lovar oss MER frihet, men ger oss endast MINDRE socialdemokrati. Om man skär ner anslagen till social verksamhet som ex. fritidsgårdar så leder inte detta till att kidsen får ökad frihet att själv skapa sin vardag. Det innebär bara att liberalerna i praktiken lägger ut denna sociala verksamhet på andra grupper. Grupper som är oskiljaktiga från liberal politik och som alltid är redo att ta över.
Genom ett intensifierande av socialdemokraternas nedskärningspolitik har högern sått fröna till olika sorters gängverksamhet och en morgondagens maffia. Och det enda botemedlet de känner till är olika versioner av kontrollsamhället. På introt till Kartellens senaste mixtape ställs en relevant fråga:
‘”Håller vi på att skapa nånting som vi ännu inte har?”
