> BRYTBURKEN.SE

Håll käften är en av årets absoluta höjdpunkter; för att Sebbe för ovanlighetens skull släpper garden och blir personlig, och då även mer angelägen; för att han rimmar “medelklass” med “brevinkast”; för att han hantverksskickligt böjer, tänjer och trycker in sina rader i mikrofonen med ett flow som påminner mig om Ice Cube och Scarface; för att Matte Caliste återanvänder en utsökt Isaac Hayes-sampling som passar perfekt till låten, osv, osv – men det allra bästa var att Sebbe antydde att han skulle hålla sig borta från battle-scenens “muppverkstad” i framtiden.

Rap handlar i mycket om motsägelser, men att han nu tycks välja en svensk battle rappare – som 2012 väljer att köra på engelska – som första egna tillägg (eller hur nu beslutsprocessen funkar) till #EnAnnanSidaAvSverige är bara förvirrat och svårförståeligt.

Rap är en genre som nästan uteslutande hämtar sin styrka från vad rappare gör med ord och sin egen röst. Det är vad som fått mig att fortsätta lyssna alla dessa år. När en svensk rappar på engelska närmar sig denna styrka noll. Det blir på sin höjd skickligt utförd karaoke. Det kan låta imponerande, men man lyssnar inte mer än en gång.

Idag släppte alltså Crome en fantasifullt namngiven disslåt mot Allyawon som är full av mummel om kuksugande och diverse märkliga slag under bälten som lyssnaren fattar litet av. Lär av 2pac (ja, han samplas nyskapande nog i Shots Fired), som inledde Hit Em Up med att ifrågasätta sin antagonists manlighet, be hans crew att dra åt helvete, och sådär i förbifarten nämna att han knullat hans fru. Dessutom envisades inte 2pac med att rappa på svenska, am I right?

Att Crome inleder ett inlägg i något så fånigt som en svensk battle rap-beef med att exploatera traumatiska upplevelser i sitt eget liv upplever jag bara som smaklöst.

Som tur är har vi en EP från Jocke att se fram emot, och om AliAmmos andra grejer liknar denna låt så kan man i slutändan inte vara annat än jävligt nöjd – även på ett musikaliskt plan – med vad #EnAnnanSidaAvSverige sysslar med.