Vila i frid, The Jacka

 Uncategorized  No Responses »
Feb 042015
 

The Martorialist och Thomas beskriver storheten i The Jackas katalog bättre än vad jag kan, men ändå:

Det är han jag lyssnat mest på de senaste åren. Man tröttnar inte på hans musik, så genuin att det är jobbigt. Tänker att A$AP Yams (vila i frid) sa det bäst, att en rappare främst bör mätas efter hur mycket game han ger dig, och att det är bra att man äntligen har börjat bedöma rappare efter hur bra låtar de gör snarare än “skills”… men jag inser att The Jacka själv ännu bättre definierade varför han tillsammans med Z-Ro, Boosie, Pimp C och Cormega tillhör den handfull rappare som verkligen betyder något:

“I don’t like rap, unless you live your songs“.

“‘I’m not trying to make you like what I’m saying’, he explains. ‘I’m trying to get into your soul.’”

Jag förbluffas dels över att The Jacka inte är mer uppskattad i Sverige (men misstänker att den genomsnittlige lyssnaren här är så fördummad att hen värderar “skills” över soul), och dels över att jag fortfarande upptäcker låtar med honom. Vissa grejer med honom är så catchy att de oundvikligen blev lokala radio-hits, andra låtar är den mest äventyrliga rap music du överhuvudtaget kan lyssna på. Fuck den där “experimentella” skiten. (The Jacka uppfann cloud rap, och Lil B och Main Attrakionz var hans fans).

The Jacka är den mest ödmjuka rapparen jag har träffat. När vi intervjuade honom för några år sedan gav han oss över en timme av real talk och hyllade t.o.m. våra halvkackiga Adidas- och Kappa-tracktops och vårt hasch (jag menar snubben växte upp i norra Kalifornien). The Jacka skrev mästerliga låtar om livets alla motstridiga aspekter, och även om denna ödmjukhet; See It Threw är nog den vackraste låten som skrivits om the rap game, och det är en typisk The Jacka-hook på så sätt att den rymmer en hel världsbild och en hel filosofi.

Rap har förlorat en av sina viktigaste röster. Att han föll offer det gatuvåld vars konsekvenser han genom hela sin karriär beskrev med ojämförligt djup och intensitet är bottenlöst sorgligt.

Vila i frid, Shaheed “The Jacka” Akbar.

Kartellen och Zlatan ljuger för barnen

 Uncategorized  No Responses »
Feb 042015
 

Nej, alla kan inte bli Zlatan.

Jag ogillar skarpt när framgångsrika artister och atleter ska lura i barn och ungdomar att alla kan göra vad de har gjort. För det stämmer inte. Ni kan slåss om att vara underhållare nummer ett för makten, medan makten skrattar hela vägen till banken. Det finns plats för en av er där uppe, resten ramlar till botten.

Alla kan inte bli en Zlatan. Men alla barn kan bli nästa Malcolm X eller Subcommandante Marcos. Det finns en ordning där alla har sin plats i solen. Där alla kan bli mästare.

“Men störst intryck av alla gjorde ändå idrottsministern när han dök upp. Det var ingen mindre än den gamle fotbollstjärnan Pelé och i Fernandos ögon den främste spelaren som någonsin funnits. Han höll ett tal som Fernando i ärlighetens namn inte mindes särskilt mycket av, men han kom ändå ihåg hur Pelé pekade ut över alla barnen och sade:

– Kom ihåg, er enda chans ligger i att studera, att kämpa så ni kan komma bort från misären.

När Pelé var färdig klev en radikal präst upp i talarstolen. Han fixerade barnen under några sekunder, så sade han med kraftig stämma:

– Glöm vad Pelé sa. Vad hjälper det alla barnen i er situation om några av er lyckas flytta och glömma er bakgrund. Istället bör ni kämpa tillsammans för att förbättra förhållandena där ni lever och göra era familjer, vänner och grannar medvetna om varför kåkstäderna ser ut som de gör. Det gäller att förbättra för alla, inte bara för sig själv.“

Vad hände med snuthatet, klasshatet, outsider-perspektivet? Eller even better, vad hände med en utveckling mot att stödja morsorna som strejkar, att organisera sig antifascistiskt, gå samman med sina grannar mot hyreshöjningar, supporta era local feminister och asylrättare, vad händer med att rusta upp våra områden och vända utvecklingen i det här landet?

Kartellen har förfallit till en Palme-nostalgi som pendlar mellan menlös och motbjudande. Deras gamla låtar är klassiker och N en av de råaste i svensk rap, men All in är mer en billig jävla reklamfilm för speldjävulen än ett anthem för underdogs. Bra där med de upplyftande budskapen för 2015. Rösta på sossarna, och alla kan lyckas, bara ni anstränger er tillräckligt. Men precis där ligger problemet, då kapitalismen ser till att några får skina medan majoriteten ska leva i stress och misär. Och det är för helvete inget som går att rösta bort.

 Older Entries  Newer Entries

Switch to our mobile site