Blaq Poet is propably this planet’s most reliable supplier of crush-your-skull-with-a-led-pipe poetry, and pairing up with Flushing’s Nutso over a very harsh, very punishing DJ Low Cut instrumental works to everybody’s benefit.
Also, look here… New York has now officially left the stone age and puts up their shit on Bandcamp in 320 MP3 quality. Good for them, and good for us.
Basgränd har choppat och skruvat sin Backa Backord utan att fumla.
Ett gediget hantverk, och här på brytburken.se kliar vi oss i våra Aristoles-skägg och blickar upp mot stjärnhimlen, begrundandes en återkommande, allmänmänsklig fråga: varför lyssnar hipsterliknande individer på illaluktande “rap”-musiker som “Ansiktet”, “Daniel Adams Ray”, “Snook”, “Afasi & Filthy”, “Mofeta & Jerre”, “Maskinen”, usch jag orkar verkligen inte minnas fler namn, när Basgränd Crew gör det så klint?
Oändligt är universum och människors dåliga musiksmak… angående universum är jag dock inte helt hundra.
21 Grams was one of the dopest, most well-rounded tapes of 2011.
Then Stevie Joe started of 2012 by flipping that waste-of-network-time’s name into a mixtape title pun, incorporating rap life’s two very essentials booty and Buddha into it.
Ass N Kusher is a mixtape, not in the sense of low bitrates and some waste-of-airtime DJ hollering in your ear at a high volume, but it’s mixed together seamlessly. It starts off with LiveWire’s patented electro slaps bulldozing all over the competition, with Stevie Joe not taking his foot off the gas until the seventh song. He’s clearly, as he declares over some next level trap funk on Pu$$y Good, on some “straight to the point, no colorful punchlines / kush and coffee for breakfast, rappers for lunchtime” shit.
Although missing the standout hits of 21 Grams, Ass N Kusher is a varied and very strong tape, and finishes with the nearly eigth minute long for-the-ladies-rap Elevadors Remix (originally a slap by the The Hoodstarz), which I’d describe as cloud rap if it wasn’t so firmly rooted in the electro sound flooding the Bay Area as of late.
BONUS STEVIE JOE VIDEO: Continually impressed by how that “Life’s A Bitch” meme keep travelling into new levels of freshness.
Lil Rue påminner mig om alla de kamrater som varit för gata för att ha lärt sig prata ordentligt. Som om han har varit full sedan sina första steg. När han rappar låter det inte sällan som han ska börja gråta eller som han ska nita dig, vilket som, vilken sekund som helst. Att han tekniskt sett är hyfsat fantastisk bevisar hans delivery och de bilder han målar, kanske tydligast på hans samarbeten med The Jacka.
Wassup är typisk bruksrap från bukten, och videon är bara pistoler som laddas, weed som bryts ner och hostmedicin som blandas med Sprite. Detta nysläppta visuella ackompanjemang får mig att vilja utforska det nästan exakt ett år gamla släppet Syrup And Kush (tematisk orginalitet, check) ytterligare.
Känns som det kommer att blastas en hel del Lil Rue i sommar va.