Medan jag var uppe i Göteborg för att intervjua Gubb och Black Ghost passade jag även på att sätta mig ner med Chato för ett timmeslångt samtal. Det jag minns tydligast är hans insisterande på att hiphop måste återvända till att bli en solidaritetsrörelse.
Senare meddelade han att de hade börjat spela in en video till den över sjutton minuter långa Gothenburg Anthem. Jaha, ännu en vettig människa som förlorat förståndet. Bara en kliniskt knäpp individ sätter igång ett sådant självmordsprojekt.
Men nu är resultatet här. Det är så mäktigt. Hälften av rapparna i den här videon är inte jättebra, men det är fantastiskt att se den här nyfödda göteborgska enigheten manifesteras visuellt på detta sätt.
Det kanske låg en tanke bakom videon ändå.
Rappare har inte någon plikt att stå på torget och skramla ihop pengar till Afrika, men historiskt har hiphop varit som starkast, i alla fall i vår del av världen, när den fungerat som självförsvar mot samhället och som ett sätt att lyfta oss själva ur fördärvet. Industrin vill bara ha enstaka stjärnor som de kan styra. De avskyr mobs, movements och smutsiga folksamlingar.
Lägg egon och ideologier åt sidan. Som Pimp C sade så många gånger – det finns inget som industrin (eller kapitalet i allmänhet) fruktar så mycket som artister (eller arbetare i allmänhet) som lägger ner sin beef och börjar jämföra sina situationer och börjar samarbeta.
Så kan också en solidaritetsrörelse se ut.