Ännu en ung göteborgsrappare som skänker oss en skön våg att surfa genom vintern på.
Västkusten har bara för mycket talang. Resten av riket kommer haja först 2030.
“kolla nu idag vad lilla snubben blev … och avundsjuka vänner klickar töömmmen nerrr!”
Jag har vanligtvis svårt att argumentera för sådan här musik, men idag är ingen vanlig dag; J-Love visar med all önskvärd tydlighet att han är en väldigt underskattad producent, och Shaz IllYork, den minst intressanta Outdoorsmen-medlemmen, och Nems, en battle-rappare från Coney Island, visar sig fungera bättre tillsammans än var för sig.
Och de rappar om att sälja smärtstillande, inte crack. Det är trots allt 2012, inte 1986.
Nabil låter som en Allyawon med kulor och Zaher gör sin grej med en elegans och återhållsamhet som för tankarna till den framlidne Nate Dogg; Petter och Jens har redan uttryckt mina tankar kring denna låt bättre:
Seriöst, kolla dig själv i spegeln, och sätt den där försiktigt socialrealistiska gangsta light-musiken på paus… respekt till STHLM Inkasso, Trappmusik, XO, LVT, Skizz, Black Ghost, OP, Kartellen (ja, före dem lät ingen som dem, nu vill alla leka deras kusiner från landet… var stolt över den du är) och alla andra som gör unik svensk rap!
OCH APROPÅ NATE DOGG:
Bomberjackor, övergivna industrilokaler och vansinnigt klina produktioner.
Hoosam är tillbaks. Och Jaqe är här nu på riktigt. Svensk rap mår bra!
Unik och skön våg från ännu en talang som Chato letat fram. Jag säger er, den mannen borde få medalj för allt att han gjort för musiken i Göteborg.
En briljant Max B-liknande banger som jag hade missat.
Men så är det också två av landets mest underskattade som langar text och beat. Från samlingen Dopeness 2.
Trappadon saktar och hackar en av de bästa låtarna från Greenova på ett tag, och gör det lika klint som vanligt (möjligen kunde den varit lite, lite långsammare?)…
DaVinci f. Main Attrakionz & Shady Blaze – Year Of The Dragon – C&S by Trappadon by brytburken
Ännu en gång bevisas det att rappare som säger att Sebbe inte kan rappa inte borde rappa. Punkt för det.
Hör ni hur han går igång med Scarface-hookarna och 2pac-uppercutsen? Över det här beatet?
Detta är den bästa svenska låten på länge.
Rap om religion > rap om politik – helt enkelt därför att musik kan ge människor kraft att kämpa, men knappast är bästa formen för mer intelligenta politiska resonemang.
De får vi leta efter någon annanstans.
Dirty Crowd-Chatos protegé dödar en Curtis Mayfield-sampling.
En till anledning att kalla Göteborg för Lilla Chicago – fullt av unga, hungriga rappare. Tror Maurice inte ens får köpa folköl ännu…
(via Petter417)