Kommer ni ihåg Non Phixion för tio år sedan? Möt den nya drogmusiken, ljudet av ett äpple som ruttnar sönder, snabbt.
Smoke DZA ställer upp för sin medharlemit ASAP Rocky… New York ställ er upp.
Kommer ni ihåg Non Phixion för tio år sedan? Möt den nya drogmusiken, ljudet av ett äpple som ruttnar sönder, snabbt.
Smoke DZA ställer upp för sin medharlemit ASAP Rocky… New York ställ er upp.
Första låten med ASAP Rocky oroade rimligen alla som önskade en hälsosam återhämtning för stolt New York-rap, då titeln innehöll orden Purple och Swag, och videon visade upp både BAPE-kläder och en snubbe som hängde på fest med ipods inkörd i kraniet. Nästföljande låt från Harlem-sonen, Clams Casino-producerade Wassup var riktigt bra… kanske främst beatet dock.
Peso däremot låter riktigt jävla fräscht och videon är jävligt New York. Balansen återupprättas nu i universum, och burken kan räknas bland de troende.
Shouts till ASAP Yams, alltså vår dominikanske jude RealNiggaTumblr, som tidigare helt snabbt surfade förbi här på burken och nu reppar i videon med svettband och den legendariska Hennessey-fotbollströjan.
Två buktveteraner glider förbi och örfilar din fitted av dig om du fått för mycket luft.
Styrkan i Bay Area är en tradition av oberoende från radio och skivbolag, men också att alla arbetar med alla. Förra året släppte The Jacka och Andre Nickatina EP:n My Middle Name Is Crime tillsammans, och nu är de tillbaks så bara sätta dig ner och ta fram anteckningsboken.
Läs även vår intervju med herr Jack så du kan säga till barnbarnen att du var där.

En följd av nätets breda genombrott är att personligheter som annars aldrig skulle komma i kontakt nu bara skiljs åt av ett enkelt mail. Jag vet inte om mötet mellan Long Islands kultrappare R.A. The Rugged Man och Kanadas briljante “body horror”-regissör David Cronenberg möjliggjordes på så sätt, men det är en tanke.
Samtalet kunde gärna få pågått längre, men visst hinnar man med några quotables.
“What is the creepiest Scientific or Biological fact that you know of?
Om du är ett Cronenberg-fan bör du även kolla in det klassiska mötet mellan regissören och William S. Burroughs, från tiden för Naked Lunch-filmatiseringen.
Även boken Cronenberg om Cronenberg, som jag citerade frikostigt ur för Molekyler, och som brukar finnas på större svenska bibliotek, innehåller en del matnyttigt.
Det här är en sån där grej man fantiserade om för tio år sedan. Men om Tony Yayo kan göra musik med Lil B så är väl allt möjligt 2012.
Från Ron Braunsteins facebook:
“KOOL G. RAP & NECRO – THE GODFATHERS – FULL ALBUM 2012
ENTIRELY PRODUCED BY NECRO
EXECUTIVE PRODUCERS: NECRO & DOMINGO”
Så märkligt är det ändå inte. Necro har redan respekt från veteraner som DJ Premier och Lil Fame, och glöm inte att han bidrog med ett av de tyngaste beatsen på Raekwons OB4CL2 (och brorsan hans har gjort musik med samtliga uppräknade).
Det kan nog bli bra. Det kanske är precis vad båda artister behöver.
L.E.P. Bogus Boys – Gangstaz Only f. Mobb Deep
Skärpning nu. Lyssna på detta istället – inget revolutionerande, men gissningsvis tio gånger så bra som en ny Jay-Z-låt.
If you’re an 80s baby you might remember this beat from YO! MTV Raps.
Can’t believe I never heard no rapper touch this before. The original is superior, though.
I can’t recall a single original song by Max Minelli, but he makes pretty great music rapping over other people’s production – as shown on 2009’s Backpack Dreams & Hip-Hop Wishes, as well as on this year’s California Dreaming.
BONUS:
Araabmuzik kombinerar intrikata åttanollåttor med Orbital-synthar på Electronic Dream, och dundrar fram ravemayhem på Underground Stream som skulle kunna platsat på en obskyr Underground Resistance-tolva. Den unge producenten är gammal trummis, vilket märks då ett stiltvångsavlande löper som en tråd genom tapet.
Flera låtar lider av trancelikhet, likt många andra försök in i elektronisk hiphop, och ärligt talat så avskyr jag 99% av den genrens låttänkande och ljudpalett. Andra låtar är bara ren fucking ost. Ändå träffar Araabmuzik rätt påfallande ofta i sina elektroniska exkursioner.
Som full-blown musiknörd är det fascinerande att leva i tider där artister hyfsat ofiltrerat kan släppa sådana här experimentella excersiser – genom en .zip-fil direkt till lyssnaren (genom en länk som jag inte längre hittar, dessutom).
Vi supportar alltid tajta göteborgsrappare här.
Refrängen är inte helt klin, men att de kör på med traditionellt New York-influerade beats och verser som om det fortfarande vore 1998 väger upp, och får en att se fram emot mer material.
(via Demirel)
Ingen diss att Basgränd – som visar sig vara från södra Stockholm, med en dialekt som man vänjer sig vid, låt för låt – skulle vara bonnläppar. Jag ser tvärtemot fram emot famtida glesbygdsrappare som med inlevelse berättar om hembränt och pimpade Volvo 240:s. Och eventuell fulhet vore ett plus, genom att inte se ut som en JC-reklam – vilket är hur jag föreställer mig de där nyanlända rapparna på radion. Hursomhelst – de nöjde sig i alla fall med att kalla mig för “mawfuckan”. Tur att de hade humor. Och inte ville slösa kulor.
Det finns inga dåliga låtar på Blandband.
Några sidor har man skissat av från A Tribe Called Quests uppslagsverk (Första raden, Frågorna, Dirr från MPC:n, Ge Mig Mer Bas), men fler svenska rappare skulle klä bättre i sådant än deras nuvarande swaggerprenumeration från amerikanska topplistor… jag menar, svårligen lyckas konkurrenter döda en låt om att sälja mackor på Subway (Ät Din Macka).
Har knorrigheten i ljudbilden delvis hämtats från skweee så är det i så fall en relatvit lyckad – trots Norbergfiaskot – mikrogenre (Chilla Galet, Fucking Awesome, De Tyngaste). De tvekar inte för att sampla obskyr soulpsykedelia (Vad händer len?) eller låta lo-fidyrkande likt Company Flow (Knas, Ge Mig Bas).
Det är knökfullt av fräscha infallsvinklar och de vågar låta som de kommer från. Visst blir det plojigt, ibland, men just det där kan vara syran som löser upp mycken ingrodd keffhet i den svenska rapankdammen.
Håller Blandband längre än mina hittills en handfull genomlyssningar? Jag hoppas burken rullar genom Basgränd snart igen. SWAG!