Jag kommer inte åka dit i år, men rekommenderar detta för alla som råkar ha nån tusenlapp över.
Inget på programmet utom Mark Ernestus känns nödvändigt, men Norberg vinner ändå alltid. Har du inte varit där så har du missat nåt speciellt.
Jul 122010
Jul 102010
Ena halvan av Spotrunnaz fast med massor av plantor.
Rap-stjärnor röker weed och det är helt i sin ordning. Då super de mindre, svinar mindre. Mårten Sakwandas gräsproduktion förebyggde, och skulle fortsätta förebygga, om inte lagen vore så trång, ett flertal fyllebråk, fyllevåldtäkter och allmänt jobbig stämning. Mycket mindre minnesluckor. Mer musiker mastrandes mästerverk.
En betydande del av cannabishandeln består av detta – hemmaodlare som säljer till kompisar. Ingen maffia. Inga överdoser. Inga kids som far illa. Ungefär så.
Denna andel inhemska odlare bör öka. De internationella narkotikanätverken är inte det bästa alternativet. Bort med maffiamakt, fram med lägre priser, bättre kvalitet, beskattade vinster. Bort med långa transportsträckor, fram med ekologisk odling. En avkriminalisering skulle även dämpa knarkromantiken, och det ödesdigra sociala utanförskap som följer med bruket. För att inte nämna det legala utanförskapet, och de samhälleliga kostnaderna, om man åker fast.
Motargumentet: svenskarna är inte mogna en avkriminalisering. De kommer löpa amok. Reefer madness 2010. In da Sweeden. Bruket kommer att öka? Den statistik som jag kollat på angående legalisering – och även ren logik – säger mig att folk stoppar i sig ungefär vilka preparat dom vill, oavsett lagstiftning. Så har det varit sedan man livnärde sig på rötter och mammutstek. Nyfikenhet och njutningslystnad är starkare än statens lagar. Och den här misstron mot pöbeln har historiskt sett gjort mer skada än alla droger i världen. När är folkhemmets Sverige redo att bli avdomesticerat?
Däremot spelar tillgång och efterfrågan, och framförallt den sociala situationen, kraftigt in på hur vi använder droger. Utanförskap och ekonomisk knapphet är som bekant ett gott underlag för missbruk. Klassfritt Samhälle – det vore ett riksförbund värt namnet.
Jul 092010
Freshkusten har vaknat. Jag tycker att Göteborg har visat oss en hel del riktigt feta grejer och de kommer bara mer.
Obnoxiuz (oBx) släppte plattan Channel X för ungefär 5 år sen. Då rappade han på engelska. Men om jag inte minns fel så tror jag att han hade en bonustrack med Pstq “Medans jag sov” som är riktigt tung.
Anyhow nu är de 2010 och oBx släppte just Mellan gott & ont. Denna gång svensk rap rakt igenom. bra beats och tunga tracks.
oBx gästas av gamla Gbg rävar som Gubb och Pstq som lägger endel feta rader. Plattan finns att ladda ner på Whoa.nu
Talladega, Alabama, Nascar
Jul 082010
Youthful expression is vital for the health of rap.
New York and Houston veterans still bring it hard, making sure rap music survive – but where are the younger cats?
While reading Yes Yes Y’all – an account of the birth of hip-hop culture in the seventies, made up of interviews with the people who made it happen – I see all the scene’s innovators being sixteen, eighteen, at most twenty (and the first time Grand Wizard Theodore showed the world his art of scratching he needed to stand on a milk crate so he could reach the turntables). Just like later innovators LL Cool J and A Tribe Called Quest and Snoop and Mobb Deep when they made their marks in the game.
The last decade can be seen as a transition period for rap music. The mixtape dominated as a compromise between the golden era album format and the locally based, globally and instantly spread, viral forms of distribution that are now establishing themselves (Youtube, Twitter and beyond). Most mixtape rappers still saw their goal as a major label contract and a big shot produced full length. But it was a long road to walk. Most got chewed up by the machine, and the few who made it had become fully media trained and business minded on their way. Music turned stale. Youthful expression went away for a decade.
Fresh and innovative rap music is rarely made by adults. It’s never born in the meeting rooms of record companies. It’s still based on teenagers in dead end areas messing around with new technology. Just like when Flash and Theodore defined modern music in the urban wastelands of South Bronx some 35 years ago. Like Golden State based Lil B and The Pack, Main Attrakionz, Odd Future. Who are catching up with the development of music and the spin of the world better than anybody in the business. In fashion. Subject matter. In rap style. In graphic profile. In media presence. And most importantly in beats. They are that next step that the RZA saw but was unable to take successfully – from analog to digital.
Tapes by 22 year old Roach Gigz and 23 year old Wiz Khalifa feel like some of the year’s best.
Kush & OJ. A whole mixtape about weed smoke and orange juice. Cannabis usage is, as we all know, tricky subject matter. It turns easily into college, stoner jock, nerd shit. But if the production stays somewhere between Warren G’s first album and the already mentioned cloud rap names, we can all be safe. No mustard stains on these samples. The few failed tracks here channel indie pop/rock, but as song structure, not as sample material, which is unfortunate.
THC-themed tracks can slap hard. Especially if in the same vein as Freddie Gibbs’ Higher Learning (Exhale). Not rambling about being confused and having the munchies and doing stupid shit, but about feeling good and growing, enjoying life, planning for the future, seeing things more clear than ever.
Higher Learning (Exhale)
Jul 082010
“EARL” /// Music Video. from AG Rojas on Vimeo.
Jul 052010
LILBTHEBASEDGOD IM FOLLOWED BY AROUND 33 THOUSAND, I FOLLOW AROUND 33 THOUSAND, I HAV TWEETED AROUND 33 THOUSAND #BASED #BASED ERYTAHNG BASED!!!
There are still legends living very comfortably as middle level rap stars, maintaining a following without ever compromising their artistic integrity (favorite examples: Cormega, Sean Price, Ill Bill), but the traditional rapper traditionally fits badly into this new paradigm of rap production. Lil B on the other hand – with a hundred Myspaces, almost the double in youtubes, 24 hours a day online, spreading viruslike – lives the Age Of Information like few others.
Every man has two sides. The balance between them needs to be #based. A dualism as brilliantly explored in The Bible, I’m God and I’m The Devil as in Sabac Red’s underground classic Positive And Negative.
Look at 2pac as the young effeminate black panther and later as the leather clad super thug (or all the other 2pacs he gave to the world). When Jay-Z raps Never Change – is that like nothing happened between Hawaiian Sophie and Parking Lot Pimping and Empire State Of Mind? Cormega kept it #based when he said that “if dough change things I’m no longer the same / But what I became does not conflict with from where I came“. 2pac was so great, so mythical, because he displayed the different people in him. And everything he wrote was not based on his individual life. He wrote models of living, and was, like Malcolm X, the great story of how a person changes, going from nothing to something, taking the world as hostage.
Honesty is gold in the attention economy. That’s what makes Lil B a billionaire even when wearing dirty vans.
LILBTHEBASEDGOD all the hate i will throw it in a pot. and use that as salt and peper and I will cook till my death. in my kitchen alone in tiny pants
stewarthome1 The three r’s of postmodernism – repetition, repetition, repetition!
It’s not unrealistic to assume that Lil B:s repeated use of Bitch and Hoes On My Dick and Suck My Dick is a deconstructionist strategy of sorts. Like geeks do with geek and niggers do with nigger. Repetition changes meaning. Every copy gets a different character. In a retweeting of a female fan’s tweet I feel like I’m seeing a hidden agenda of subverting hiphop’s misogyny and homophobia:
LILBTHEBASEDGOD @LILBTHEBASEDGOD wooooo swag wooo suck my dick hoe woo swag
Jul 042010
Det är spännande att vara åtminstone en smula upphetsad över en senare svensk diktsamling. Det händer trots allt inte så ofta.
Eller dikter, jag vet inte, jag tror att vi måste börja tillverka ett nytt slags små böcker, mellan aforismer, essä och lyrik; gå tillbaks till ofullföljda, syntesvilliga vektorer som Nietzsche och Vilhelm Ekelund och fortsätta därifrån, utan att glömma var vi befinner oss.
Nåt sånt gör Karl Larsson i Nightsong. De båda nämnda aforisterna gör sig inte till känna, men han lägger ut en text som är pratig men ändå skarp, och rör sig mellan poesi och korthuggen essäform. Det abstrakta, språkspelen, hypermodernismen följer klara resonemang. Dessa har dock från och med andra delen svårt att hålla intresset uppe, med resultat att hela boken faller ihop.
Att Larsson söker förmedla en sån här syntes, kring teman som datorspel, krigsmetaforer, fantasy och hackerfilosofi (och på ett sätt som är mycket mer spännande och dynamiskt än vad det låter när jag skriver här), är ändå exemplariskt.
Jun 302010
One of hihop’s greatest iconoclasts is dead.
The dude who read the grafitti on the New York trains like the world’s biggest book, invented the new use of the word “word”, and recorded history’s most expensive piece of rap vinyl is no longer with us.
Jun 302010
Jun 302010
Kan inte säga att jag blev imponerad av Näääk när jag såg han live för nåt år sen, men det var nog mycket arrangörernas fel, som bara lät Stockholmskillarna köra när många i publiken redan var för för tankade eller hade gått hem.
Men jag gillar det jag sett på youtube, och hans nya video är fräsh.