Underskattad västkustklassiker.
“… om Gud fanns, varför bombardera sitt hem?“
Underskattad västkustklassiker.
“… om Gud fanns, varför bombardera sitt hem?“
Han dödade Ortens favoriter-remixen. Därför fick hans 2:32 ett extra varv i hörlurarna… mycket talangfullt, intressanta beats (från Antracks), men begränsat omlyssningsvärde… för mycket blödigt brudsnack, kanske.
Nu skvallrar dethäringa “twitter” om att Jaqe är uppe i 08 och spelar in med Mack Beats, Skizz och Matte Caliste. Med en sådan laguppställning borde resultatet bli jävligt långt från bull.
Smutsiga södern behöver detta .
The collabos between established Wu-Tang artists on The Swarm were incredible, like Raekwon together with Masta Killah, Inspectah Deck and Street Life, RZA together with Killarmy and Method Man, and Hell Razah with Shyheim (all produced by RZA).
But the lesser known acts were shining, too.
Wu-Syndicate’s contribution did not win you over with esoteric sword swinging, but straight, emotional honesty.
Ruthless Bastards over the version of Ghost Deini that didn’t make it onto Supreme Clientele.
Den gode Hasan gästade VBDFR för ett tag sedan och snackade blandningen av rap och reggae, och om den överhuvudtaget gick ihop, någonsin.
Vad blir det för rap? Episod 12: Med Hasan Ramic by Vad blir det för rap?
Jo, om man trycker in de karibiska elementen i hiphop-formeln, var slutsatsen. Tvärtom klarar inte rappare av. De lyckas mycket sällan rida dylika djungelrytmer. Allt kan smältas ner i hiphop, men rap passar dåligt över andra sorters musik, vare sig det handlar om ragga, rock, techno eller industribröt.
Några dagar senare replikerade Snoop något oväntat i detta samtal – genom att bli trött på rap, byta artistefternamn till Lion, och hota med att sjunga(!) in en fullängdare över Diplo(!)-musik.
Så långt ska man inte behöva gå, så långt ska ingen behöva sjunka. Här har vi grävt tills naglarna lossnat efter de rap-låtar med reggae-inslag som faktiskt funkar…
Ghost gråter fram en av rap-historiens starkaste verser. RZA:s lägger en märklig, jamaica-inspirerad instrumental och kritiserar den vita överheten. Junior Reid gästar.
Vem hatar inte blends? Denna funkar dock p g a otroligt beat + granithårda verser från tre legender.
The Jacka och Husulah kör hundra procent obesvärat över vilken reggae som helst. Klassiskt detta.
Ge upp rap-reggae-kronan, jönsar… se så, skynda på nu!
Även Mondre M.A.N. (som i en intervju – som jag inte kan hitta nu – sa att Sizzla – som samplas i The Jacka-låten precis ovan – är den artist han helst av alla i världen skulle vilja samarbeta med) har reggaen i blodet va…
… det måste vara en Bay Area thing.
Och här har vi två av buktområdets, nä… fuck det, jordklotets bästa rappare tillsammans över en Jamaica-influerad instrumental.
Nuvarande Krs Ones moralistiska, mångordiga, megalomaniska monologer och mediokra musik bör inte hindra någon från att pumpa hans klassiker.
Vybz Kartel och Cormega, “dangerous like Bobby Brown to Whitney”.
Ice-t skulle t o m kunna blanda mixa med rock och få det all låta fett. Hoppsan – redan gjort det.
Detta funkar helt enkelt för att Sean P uppenbarligen äger en sådan kärlek till och kunskap om gammal svart musik (och kultur i stort)…
VILKA HAR JAG MISSAT?
Sorry about the sound quality, but this is the shit that got CNN the unsigned hype in The Source back in 1995. Shouts to J-Love.
MORE UNRELEASED:
BONUS: a dope Noreaga (exclusive?) track from this mixtape.
I love the fact that Raekwon and CNN have collaborated quite a few times during the last years, even if the resulting songs have been so-so.
This one, though, that I missed last year, is that shit; grimy, project hallway, back-and-forth rhyming, dope game folklore that we’ve learned to love and expect from these artists.
“a legend never seen like a Chupacabra…“
The track that Iceberg did with Brother Marquis, the one that Jay-Z lazily took big bites out of years later, is classic. Never seen this before, though.
Maybe ’cause I’ve never been a fan. 2 Live Crew are OK, but missing that boom and that cold mechanical sexy that I normally associate with Miami Bass and similar styles. Seriously, their songs sample guitars and shit.
During my endless hours researching this article, I also discovered that 2 Live Crew were pioneering that pants-hanging-below-your-nutsack lifestyle a quarter of a century before Main Attrakionz rocked shows in the Bay Area, or Slim Dunkin (R.I.P.) graced the cover of this mixtape. And them FILA shoes are sick.
Det låter annorlunda men visst kan man känna igen känslan i ett beat från DJ Burn One…
Min intervju med honom i Giftorm är ute på tisdag.
Uncut RnBased thugism from Harlem.
(via Yamborghini)